Svensk ordbok 2009, webbversion
verb ~de ~t
för·vansk·ar●förändra i negativ riktning
bort från sanningen
komm.förvanska sanningenhennes budskap förvanskadeshan fick en förvanskad version av händelseförloppet○ngn gång mer konkretvanställa
ansiktet var förvanskat av ärrförvanska ngt/SATSsedan 1849jfr fornsv. forvanskas ’försvagas; fördärvas’; i bet. ’vanställa’ av da. forvanske; jfr vansklig
Subst.:vbid1-165915förvanskande,
förvanskning