Svensk ordbok 2009, webbversion

faktu´r substantiv ~en fakt·ur·en1materiell yt­verkan hos målning eller skulptur som har åstad­kommits genom konstnärens arbete med t.ex. pensel el. mejsel konstvet.sedan 1891av ty. Faktur, fra. facture ’form­givning’; av lat. factu´ra ’förfärdigande’; jfr faktura, manufaktur 2kompositionsteknisk ut­formning av musik­verk musikverket vittnar med sin drivna faktur och sitt egenartade ton­språk om en stark konstnärlig integritetsedan 1887