Svensk ordbok 2009, webbversion
fall
`
enhet
substantiv
~en
fall·en·het·en
●
medfödd förmåga
psykol.
JFR
cohyponym
anlag 2
cohyponym
talang
cohyponym
sinne 3
cohyponym
gåva
han har en naturlig fallenhet för att sjunga opera
fallenhet (för ngt/att+V)
sedan 1794
substantiv ~en
fall·en·het·en●medfödd förmåga
psykol.JFRcohyponymanlag 2cohyponymtalangcohyponymsinne 3cohyponymgåva
han har en naturlig fallenhet för att sjunga operafallenhet (för ngt/att+V)sedan 1794