Svensk ordbok 2009, webbversion

falsk adjektiv ~t 1som strider mot verkliga förhållanden om ut­saga e.d. komm.SYN.synonymosann JFRcohyponymogrundadcohyponymsanningslös falskdeklarationfalska på­ståendenfalska ryktenfalsk an­klagelserhan upp­gav falskt namn○äv.som strider mot rimliga bedömningar läkaren ville inte in­ge henne några falska förhoppningarbära falskt vittnesbördsevittnesbörd en falsk profetseprofet under falsk flaggseflagg sedan senare hälften av 1400-taletSvenska Medeltids-Postillorfornsv. falsker; av lågty. valsch; av lat. fal´sus ’falsk’, eg. perf. part. av fall´ere ’bedra’; jfr 2fallera 2som man inte kan lita på om person, handling o.d. psykol.falska löftenfalsk (mot ngn)falsk som vattenmycket o­pålitlig​ hennes bästa vän visade sig vara falsk som vatten falska vännerse1vän 1 sedan början av 1300-taletSkåne-Lagen3som inte är vad det på­stås vara om ngt som ut­ges för att vara värde­fullt admin.komm.MOTSATSantonym1äkta 1 falska pärlorfalska sedlar○spec. i namn på mat­rätter e.d.falsk sköldpadds­soppafalsk kantarellsedan ca 1420Bonaventuras Betraktelser4oren om ackord el. en­skild ton musiksjunga falskt (adv.)○äv. bildligthans löften klingade falskt (adv.)sedan 1723