Svensk ordbok 2009, webbversion

fat substantiv ~et, plur. ~, best. plur. ~en fat·et1tallriksliknande måltidskärl som man lägger upp maten på, men vanligen inte äter från hush.JFRcohyponymtallrik brödfatkakfatsilverfatlägg upp grön­sakerna på ett fat!○äv. om skyddande under­lag under kopp el. blom­krukablomfattefat○äv. om skålliknande an­ordning, ibl. med större djupi sammansättn. askfattvättfatett fat (ngt), ett fat (med ngt)kräva ngns huvud på ett fatsehuvud 1 ligga ngn i fatetvara ett hinder för ngn​ det ligger henne i fatet att hon inte har någon arbetslivs­erfarenhet sedan ca 1430Själens tröstfornsv. fat; gemens. germ. ord; eg. ’det som om­fattar eller om­sluter ngt’; nära besl. med fatta 2(större) tunna för förvaring av olja, öl, vin e.d. af.mått.vinfat○äv. som rymd­mått, ca 157 literJFRcohyponymåm en olje­produktion på närmare 10 miljoner fat om dagenett fat (ngt), ett fat (med ngt)sedan ca 1350Konung Magnus Erikssons Stadslag