Svensk ordbok 2009, webbversion

fa`tabur substantiv, ingen böjning, n-genus fata|­burNollur egen fataburav egen upp­finninghon följde inte all­tid noterna utan sjöng i­bland något ur egen fata­bur sedan 1310testamente upprättat av Asmund Lang till förmån för Alvastra kloster (Svenskt Diplomatarium)fornsv. fata­bur; till fat i en äldre bet. ’kläder; hus­geråd’ och bur i bet. ’förråds­hus’