Svensk ordbok 2009, webbversion

fatt`ig adjektiv ~t fatt·igdåligt försedd med till­gångar särsk. pengar (när inget annat an­ges) admin.ekon.MOTSATSantonymrik 1 JFRcohyponym2armcohyponymegendomslös utfattigde fattiga länderna i Centralafrikade rika blev rikare och de fattiga fattigareäv.i sammansättn. el. med prep. dåligt försedd vanligen med ngt önsk­värt andefattigsolfattigfattig på vännervintern var fattig på snöhennes diet var fattig på proteinäv. om ngt vars o­betydliga an­tal vittnar om fattigdomta i­från honom hans fattiga slantarngn gång äv. all­männaresvag jag arbetar med problemet efter fattig förmågafattig (på ngt/ngra)fattig som en kyrkråtta/lus/skåpråttamycket fattighan var baron till börden men trots det fattig som en kyrk­råtta fattiga riddareseriddare 1 sedan slutet av 1200-taletWestgöta-Lagenfornsv. fatöker, fattigher, eg. ’som har föga att ta av’, till far ’litet, föga’ och töker, bildn. till ta