Svensk ordbok 2009, webbversion

favori´t substantiv ~en ~er fav·or·it·en1väntad vinnare av tävling sport.yrk.storfavoritvärldsrekord­hållaren var favorit i loppetfavorit (i/till ngt)sedan 1900via fra. av ita. favorito med samma betydelse, eg. perf. part. av favorire ’gynna’; till lat. fav´or ’gunst’ 2person som är mest om­tyckt el. mest an­vändbar för ngt syfte e.d. psykol.yrk.publikfavoritngns absoluta favoritpresident de Gaulle var alla skämt­tecknares favorit○äv. om o­tillbörligt gynnad personJFRcohyponymgunstling den gamle lektorn hade sina favoriter○i sammansättn. oftaälsklings- favoritförfattarefavorithobbyfavoriträttngns favorit, en favorit (hos ngn)sedan 1625