Svensk ordbok 2009, webbversion

fenomena´l adjektiv ~t feno·men·alsom har en utom­ordentlig förmåga in­om ett visst om­råde, särsk. idrottsligt el. artistiskt admin.psykol.en fenomenal troll­konstnären fenomenal mål­vaktäv. om handling o.d.en fenomenal enhands­räddningfenomenal (på ngt/att+V), fenomenal (i ngt)sedan 1890