Svensk ordbok 2009, webbversion

fest substantiv ~en ~er fest·ensamman­komst med (riklig) förtäring av god mat och dryck, för del­tagarnas nöje ibl. med dans komm.tid.JFRcohyponymkalascohyponympartycohyponymbankett 1 festkläddfeststämningfesttalbröllopsfestjulfestårsfesten hej­dundrande festställa till med festde ska ha fest på lör­daghon blev bjuden på festfesten varade i dagarna treäv. om kyrklig hög­tidkyrko­årets stora festeräv. bildligtnjutning göra var­dagen till en festfilmen var en fest för ögatden olympiska elden har tänts – festen kan börja(på/under) festensedan 1528av lat. fes´tum med samma betydelse; besl. med ferie