Svensk ordbok 2009, webbversion

fien´tlig adjektiv ~t fient·lig●starkt negativt in­ställd till ngn el. ngt (vanligen ngt med mänsklig an­knytning) admin.komm.mil.skärgårds­befolkningen var länge fientlig mot turisternahan är fientligt in­ställd till kyrkan (adv.)○äv. om handling o.d.en fientlig tystnad mötte honomstämningen på mötet var fientlig○äv.som hör till militär fiende stora fientliga styrkor an­föllfientlig (mot/till ngn/ngt)sedan 1525av lågty. vientlik med samma betydelse, till vient ’fiende’