Svensk ordbok 2009, webbversion

1fir`ma substantiv ~n firmor firm·anföre­tag vanligen affärs­drivande, med fast­ställd juridisk status ekon.jur.JFRcohyponymbolagcohyponymföretag 1cohyponymrörelse 4 firmamärkefirmanamnstädfirmaen­skild firmadriva en firmahan började som spring­pojke i firmanen dansk firma lanserade en av mässans få nyheterspec. med tanke på rätt att före­träda före­tag i ekonomiska ärenden m.m.jur.han har full­makt att teckna firman i bank­ärendensedan 1837av ita. firma ’namn­underskrift’, till firmare ’bekräfta’; jfr farm, firmament
2fir`ma adjektiv, ingen böjning terra firmaseterra sedan 1729