Svensk ordbok 2009, webbversion

fjä`ril substantiv ~en ~ar fjäril·en1typ av insekt med stora, ofta vackert färgade vingar och med fladdrigt och till synes plan­löst flygsätt; vanligen med mundelar om­vandlade till ett sug­rör som kan ta upp nektar från blommor zool.fjärilshåvfjärilssamlingdagfjärilnattfjärilfånga fjärilarlysande fjärilar fladdrade i grönskanibl. bildligthan fladdrade som en fjäril runt jord­klotet i rast­lös jakt på äventyrha fjärilar i magenkänna sig nervöstrots många år in­om teatern har hon fort­farande fjärilar i magen innan hon ska upp på scenen sedan 1400–25Heliga Birgittas uppenbarelserfornsv. fiäral(d), fiädhal(d); germ. ord, besl. med lat. papil´io ’fjäril’; urspr. ’ngt som fladdrar’ 2vanligen obest. f. sing. fjäril­sim sport.200 meter fjärilsedan 1954