Svensk ordbok 2009, webbversion

1fjärr`an adjektiv, ingen böjning fjärr·an●som befinner sig långt borta ofta med bi­betydelse av exotism admin.far­tyg från fjärran länderi det fjärran Söder­havetsedan ca 1430Själens tröstfornsv. fiärran, bildn. till fiär ’långt borta’; gemens. germ. ord, jfr ty. fern ’fjärran, av­lägsen’
2fjärr`an adverb fjärr·an●på stort av­stånd ofta med bi­betydelse av exotism mått.han bodde på en internat­skola fjärran från hemmeten söderhavsö fjärran från civilisationen○ofta äv. bildligtdet vore mig fjärran att på­stå att NN är inkompetentsedan förra hälften av 1300-taletUplands-Lagense 1fjärran
3fjärr`an substantiv, ingen böjning, neutr. fjärr·an●o­bestämt om­råde på stort av­stånd från den aktuella platsen geogr.sång som ett eko ur fjärrantåget försvann i fjärran○ibl. äv. abstraktmålet att ingen ska dödas i trafiken (noll­visionen) hägrar fort­farande i fjärranfrån när och fjärranse3när sedan 1541se 1fjärran