Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv ~en ~ar
fläck·en1smutsad yta
vanligen av begränsat omfång
hush.psykol.flottfläcksmutsfläckhan råkade få en fläck på sina jeansen fläck som inte gick bort i tvättenen ful fläck○äv. bildligtvanhedrande omständighet
skamfläcken fläck på hans hederen fläck (på ngt)även solen har (sina) fläckarse1sol
sedan början av 1500-taletLäke- och örte-böckerfornsv. fläkker; urspr. trol. ’platt föremål’; besl. med flak
2mindre del av yta med färg eller struktur som avviker från omgivningen
optik.JFRcohyponymplätt 1cohyponymställe 1
solfläckkon hade en vit fläck i pannanhan hade en kal fläck på hjässanbara fläckar på marken efter snösmältningen○spec. om sjukdomssymptomleverfläckmissfärgade fläckar på huden kan vara farliga○äv. med tonvikt på ytans lägehan kunde inte röra sig ur fläcken○ibl. bildligt i uttryck för oförmåga att utvecklas e.d.stå och stampa på samma fläckinte komma ur fläckenen fläck (av ngt)blinda fläckenden del i ögats botten där synnerven passerar genom näthinnan
blinda fläcken är ett blint område i synfältet som kan bli större vid ögonsjukdomar som t.ex. glaukom
○ äv. bildligt
de kvinnliga konstnärernas frånvaro, denna konsthistoriens blinda fläck, började metodiskt undersökas av forskare på 1980-talet
en vit fläck på kartan
ett okänt område
Amerika var länge en vit fläck på kartan för européerna
gula fläckennäthinnans centrala del
skador på gula fläcken är den vanligaste orsaken till synnedsättning bland äldre
på fläckenögonblickligen
han blev påkörd vid ett övergångsställe och dog på fläcken
sedan början av 1500-taletLäke- och örte-böcker