Svensk ordbok 2009, webbversion

fläkt substantiv ~en ~ar fläkt·en1kort­varigt, tämligen svagt, avsvalkande vind­drag meteorol.psykol.friska fläktar från havet○äv. bildligt, spec. om in­tryck av aktivitetdet var fart och fläkt över före­ställningenen show med kontinental fläkt○spec. äv. om kort­varig förnimmelseen fläkt i­från den stora världenen fläkt av det förgångna○spec. äv. om ngn som gör en över­raskande positiv in­satsNN kom in som en frisk fläkt i tredje periodenhon är en frisk fläkt som kan attrahera nya väljare till partieten fläkt (av/från ngt)sedan 1674till fläkta 2apparat som åstad­kommer luft­cirkulation t.ex. genom propeller; för kylning av maskiner, ventilation i bo­städer m.m. hush.fläktremspisfläktfläktarna surrade i taketsedan 1832