verb ~de ~t
fläkt·ar1blåsa sakta i fläktar
så att det svalkar
meteorol.sese1blåsa 1
vinden fläktade in från viken○äv.röra sig sakta för vinddrag
gardinen fläktade lätt åt sidanfläktasedan början av 1500-taletEtt forn-svenskt legendariumfornsv. fläkta; nära besl. med flacka, flaxa
2åstadkomma lätt luftdrag kring
Nollfläkta sig med en solfjäderfläkta ngn (med ngt)sedan 1690Subst.:vbid1-152425fläktande,
vbid2-152425fläktning;
fläkt (till 1)