Svensk ordbok 2009, webbversion

1flabb substantiv ~en ~ar flabb·en●i vissa ut­tryck mun vard.med.hålla flabbenhålla tyst​ har du inget vettigt att säga kan du hålla flabben! sedan 1640se 2flabb
2flabb substantiv ~et, plur. ~, best. plur. ~en flabb·et●hög­ljutt, o­behärskat skratt vard.komm.gapflabbhånflabbflabb (åt ngn/ngt/SATS)sedan 1850eg. ’stor mun, käft’; av lågty. vlabbe ’hängande mun’