Svensk ordbok 2009, webbversion

fla`ta substantiv ~n flator flat·an1flat sida av ngt särsk. om in­sidan av handen med.handflatahan slog sin knutna näve i den an­dra handens flatasedan 1691bildat till flat 2lesbisk kvinna ngt vard.psykol.yrk.sedan 1969Orden flata och bög användes ursprungligen mest av heterosexuella som nedsättande beteckningar på homosexuella. Så småningom började homosexuella personer använda orden om sig själva, och i dag är de fullt brukbara som neutrala beteckningar, kanske de bästa som finns. De har också vissa fördelar framför beteckningen homosexuell, bl.a. att de är riktiga substantiv.