Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv ~et
fler|tal·et1i konstruktioner medett
antal av flera stycken
Nollolyckan krävde ett flertal dödsofferett flertal (ngra)sedan 18502vanligen best. f.
antal av mer än hälften
av en viss mängd
NollJFRcohyponymmajoritet
flertalet av OS-medaljörerna fick guldkantade reklamkontrakt○äv. med annan konstruktionmer än hälften av
flertalet pensionärer fick en mindre skattesänkningflertalet (ngra), flertalet (av ngra)sedan 1841I betydelsen ’majoritet’ används flertal huvudsakligen i uttryck av typen flertalet medlemmar stödde förslaget. Uttrycket ett flertal kan däremot bara betyda ’flera stycken’.