Svensk ordbok 2009, webbversion

fli`tig adjektiv ~t flit·ig●benägen att ständigt vara verksam vanligen för ett nyttigt syfte admin.psykol.MOTSATSantonymlat JFRcohyponymarbetsam 2cohyponymidog en flitig och begåvad elev○spec. om person med tanke på veder­börandes verksamhet (som äv. kan vara klander­värd)en flitig teater­besökareen flitig skolkare○äv. om handling o.d.flitigt studium av klassikerna○i adverbiell an­vändning äv.ofta, vanligen flitigt före­kommande special­effekterflitigt an­litade experterflitig (i ngt), flitig (på/med ngt/att+V), flitig (att+V)flitig som en myramycket flitig​ hon är flitig som en myra – för­utom att hon jobbar som journalist driver hon ett konst­galleri flitig som ett bimycket flitig​ han var flitig som ett bi när det gällde att panta burkar flitiga Lisaen mycket vanlig kruk­växt med sporrförsedda blommorvita, röda el. rosa​ flitiga Lisa trivs i både sol och skugga sedan senare hälften av 1400-talet (i sammansättn.)Helige Bernhards Skrifterfornsv. fliteliker