[flåt`e]
substantiv ~n flottar
flott·en●enkel farkost av hopfästa stockar e.d.
vanligen byggd för tillfällig användning
sjö.JFRcohyponymbåt
pojkarna stakade sig fram på flotten○äv. om enkel, uppblåsbar farkost (t.ex. för nödsituation)i sammansättn.
gummiflottesedan förra hälften av 1300-taletUplands-Lagenfornsv. floti, eg. ’ngt flytande’; bildat till flyta; jfr 1flotta