Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv,
best. f. ~, n-genus; som plur. kan användas fordringar
fordr·an●det att fordra ngt
ekon.komm.tid.sesefordra 1
JFRcohyponymkravcohyponymanspråk 1
det är en rimlig fordran att alla kursdeltagare skaffar litteraturen○spec.ekonomiskt tillgodohavande
en utestående fordransäkra fordringarbanken har en fordran på 10 miljoner på bolageten fordran (på ngn/ngt) (på BELOPP)sedan 1568