Svensk ordbok 2009, webbversion

formalite´t substantiv ~en ~er form·al·itet·en●fast­ställd regel som måste följas för att ngt ska vara giltigt men som i praktiken inte inne­bär ngt problem samh.SYN.synonymformsak man måste skriva kontrakt men det är en ren formalitetvi ska väl inte spilla tid på o­nödiga formaliteter○spec. om sociala regler för upp­förandede presenterades och där­med var formaliteterna undan­stökade○äv. om ngt i praktiken betydelse­löst el. o­intressantNN var så över­lägsen att finalen blev en ren formalitetsedan 1680till lat. forma´lis, se formalisera