Svensk ordbok 2009, webbversion
fortifikation
[-∫o´n]
substantiv ~en ~er
forti·fik·at·ion·en●befästning
mil.fortifikationskåramerikanerna bombade tyska fortifikationer○äv.befästningskonst
sedan 1666av fra. fortification med samma betydelse; till lat. fortifica´re ’göra stark; befästa’