Svensk ordbok 2009, webbversion

frå`ga sig verb frågade frågat fråg·arundra i tanken el. utan att vänta sig ett svar komm.psykol.hon frågade sig vad det var som höll dem sammanfråga sig SATSfråga sig framta sig till rätt plats genom att upp­repade gånger fråga om vägende frågade sig fram till vandrar­hemmet fråga sig för om ngtunder­söka ngt genom att fråga o­lika personerde fick fråga sig för om eventuell mängd­rabatt sedan 1839Subst.:vbid1-157171frågande; fråga