Svensk ordbok 2009, webbversion

frå`nvaro substantiv ~n från|­varon●vistelse på annan plats än den förväntade tid.MOTSATSantonymnärvaro JFRcohyponymbortovaro beslutet fattades under ord­förandens frånvaro○spec. i skolsammanhanghög frånvaroo­giltig frånvarofrånvaro utan giltigt förfallklass­föreståndaren rapporterade frånvaron○spec. äv. i juridiska samman­hanghan an­hölls i sin frånvaro, miss­tänkt för mord○spec. äv. om vistelse på annan plats än arbets­platsen etc.frånvarodagfrånvarofrekvenssjukfrånvarounder NN:s frånvaro vikarierar ON○äv. bildligt, särsk.av­saknad absolut frånvaro av humor(under) ngns frånvaro, frånvaro (av ngn/ngt) (från ngt)lysa med sin frånvaroväcka upp­märksamhet genom sin från­varo​ Vasa­loppet närmade sig, men snön lyste med sin från­varo sedan 1381öppet brev från en finsk sjumannanämnd om en tvist om gods (Finlands medeltida urkunder)böjnings­form av fornsv. franvara; jfr bortovaro; till 4vara