Svensk ordbok 2009, webbversion
[-∫o´n]
substantiv ~en ~er
frakt·ion·en1mindre, avgränsad grupp (oppositionella) i politiskt parti
särsk. (mest förr) i kommunistiskt parti
pol.yrk.JFRcohyponymläger 2
partiet hade en prokinesisk fraktion som senare bröt sig uten fraktion (av ngt/ngra), en fraktion (ngra)sedan 1832av lat. frac´tio ’brytning’, till frang´ere ’bryta sönder’; jfr fraktur, refräng
2ämnen som separerats ur en (kemisk) blandning
genom fraktionering
kem.en fraktion (av ngt)sedan 1879