Svensk ordbok 2009, webbversion

fram`bringa verb ~de äv. frambragte, ~t äv. frambragt, pres. ~r fram|­bring·aråstad­komma existens av NollJFRcohyponymskapacohyponymalstracohyponymproduceracohyponymgenerera förlaget har frambringat en många värde­fulla böckerhan kunde inte frambringa ett ljudframbringa ngn/ngtsedan 1674Subst.:vbid1-154713frambringande