Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv ~en ~ar
fram|stöt·en●(begränsat) anfall
komm.mil.tid.○spec. mil.de allierades framstötar i Nordafrika○äv. bildligtinitiativ, krav
efter framstötar från facket gick företagsledningen med på en undersökningen framstöt (mot ngn/ngt), en framstöt (till ngn/ngt) (om ngt/att+V/SATS)sedan 1894