Svensk ordbok 2009, webbversion

fram`stöt substantiv ~en ~ar fram|­stöt·en(begränsat) an­fall komm.mil.tid.spec. mil.de allierades framstötar i Nord­afrikaäv. bildligtinitiativ, krav efter framstötar från facket gick företags­ledningen med på en under­sökningen framstöt (mot ngn/ngt), en framstöt (till ngn/ngt) (om ngt/att+V/SATS)sedan 1894