adverb
fram|stupa●med ansiktet och kroppens framsida i riktning rakt nedåt
bl.a. i samband med fall
Nollramla framstupahan låg framstupa på golvet, alldeles orörligsedan 1420–50S[anct] Patriks-Saganfornsv. framstupo; eg. ’brant framåtlutad’; jfr huvudstupa, 1stupa, ättestupa
2fram`stupa
adjektiv,
ingen böjning
fram|stupai framstupa sidolägesesidoläge
sedan ca 1755