[fraŋ`g-]
substantiv ~en
frangula|bark·en●bark av brakved som (förr) använd(e)s som laxermedel
bot.med.JFRcohyponymbrakved
sedan 1858till nylat. frang´ula ’skör, bräcklig’; till lat. frang´ere ’bryta sönder’; jfr fraktion
Svensk ordbok 2009, webbversion