substantiv ~n äv. vard. fribytarn, plur. ~, best. plur. fribytarna
fri|byt·ar·en●sjörövare
ibl. med inofficiellt tillstånd av regering e.d.
histor.sjö.yrk.JFRcohyponymkapare 2
sedan 1559av lågty. fribüter med samma betydelse, eg. ’som har frihet att göra byte’; jfr filibuster
Fribytaren på Östersjön.Titel på roman av Viktor Rydberg (1857)