verb frikände frikänt, pres. frikänner
fri|känn·er●juridiskt förklara oskyldig
el. fri från ansvar; om domare, domstolsjury etc.
jur.SYN.synonymfria 2
MOTSATSantonym2fälla 3
hon frikändes i Högsta domstolenfrikänna ngn (från ngt)sedan 1635Subst.:frikännande