Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv ~en fristäder
fri|stad·en1skyddad plats för jagad person
samh.JFRcohyponymtillflyktsort
flyktingarna fick en fristad på svenska ambassaden○äv. om plats som ger avskildhet och avkopplingrestaurangen marknadsfördes som en fristad för stressade storstadsmänniskoren fristad (för ngn/ngt)sedan 15412stad med speciella privilegier
särsk. i feodala samhällen
mest histor.samh.○ngn gång äv. i fråga om nutida förhållandenfristaden Christiania i Köpenhamnsedan 1635