Svensk ordbok 2009, webbversion
verb frös frusit frusen frusna, pres. fryser
frys·er1ha obehagliga köldförnimmelser
med.under vintern fick de svälta och frysata på dig en tröja om du fryser○äv. bildligthan frös ända in i själenfrysa (om ngt)frysa som en hundfrysa mycket
han frös som en hund och såg fram emot bastu och varmbad
sedan 1400–25Heliga Birgittas uppenbarelserfornsv. frysa; gemens. germ. ord, urspr. ’svida (av både hetta och köld)’
2ofta med partikel, särsk.på, till
(delvis) kylas ner under fryspunkten och därmed stelna till is
ofta om vatteninnehållet i ett föremål
ekon.meteorol.fryspunktvattnet i vattenledningen kommer att frysa vintertidsjöarna hann aldrig frysa till ordentligt○äv. (i opers. konstruktioner)med partikelnpå
bli så kall att det bildas is
i natt fryser det på○äv.skadas av frost
potatisen har frusit○ibl. äv.med partikelninne
inneslutas av is
flera fartyg frös inne○äv. bildligtmed partikleninne
förloras genom att bli oåtkomlig
pengarna frös innefrysa (på/till/inne)sedan mitten av 1300-taletÖstgöta-LagenSubst.:vbid1-157103frysande,
vbid2-157103frysning
verb frös el. fryste, frusit el. fryst, pres. fryser
frys·er●ibl. med ngn av partiklarnain, ner, utan större betydelseskillnad
kyla ner (livsmedel) till låg temperatur för att möjliggöra långtidslagring
af.ekon.hush.frysbilfrysdiskfrysfoliefryshusdjupfrysafrysa (in/ner) brödetköttet har varit fryst○äv. bildligtfixera i visst läge
regissören fryste den sista filmbildenman vill frysa lönerna på förra årets nivåfrysa (in/ner) ngtsedan 1943se 1frysa
Subst.:vbid1-157106frysande,
vbid2-157106frysning