Svensk ordbok 2009, webbversion

1fry`sa verb frös frusit frusen frusna, pres. fryser frys·er1ha o­behagliga köld­förnimmelser med.under vintern fick de svälta och frysata på dig en tröja om du fryseräv. bildligthan frös ända in i själenfrysa (om ngt)frysa som en hundfrysa myckethan frös som en hund och såg fram emot bastu och varm­bad sedan 1400–25Heliga Birgittas uppenbarelserfornsv. frysa; gemens. germ. ord, urspr. ’svida (av både hetta och köld)’ 2ofta med partikel, särsk.på, till (delvis) kylas ner under frys­punkten och där­med stelna till is ofta om vatteninnehållet i ett före­mål ekon.meteorol.fryspunktvattnet i vatten­ledningen kommer att frysa vinter­tidsjöarna hann aldrig frysa till ordentligtäv. (i opers. konstruktioner)med partikeln bli så kall att det bildas is i natt fryser det påäv.skadas av frost potatisen har frusitibl. äv.med partikelninne inne­slutas av is flera far­tyg frös inneäv. bildligtmed partikleninne förloras genom att bli o­åtkomlig pengarna frös innefrysa (på/till/inne)sedan mitten av 1300-taletÖstgöta-LagenSubst.:vbid1-157103frysande, vbid2-157103frysning
2fry`sa verb frös el. fryste, frusit el. fryst, pres. fryser frys·eribl. med ngn av partiklarnain, ner, utan större betydelse­skillnad kyla ner (livs­medel) till låg temperatur för att möjlig­göra långtidslagring af.ekon.hush.frysbilfrysdiskfrysfoliefryshusdjupfrysafrysa (in/ner) brödetköttet har varit frystäv. bildligtfixera i visst läge regissören fryste den sista film­bildenman vill frysa lönerna på förra årets nivåfrysa (in/ner) ngtsedan 1943se 1frysa Subst.:vbid1-157106frysande, vbid2-157106frysning