Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv ~en
fukt·en●(oönskad) förekomst av vatten
i luft el. material; i form av ånga el. små droppar
kem.JFRcohyponym1väta
fuktfläckfuktskadadglasögonen var immiga av fuktkläderna dröp av fukthuset luktade kyla och fuktfukten hade klibbat ihop pulvretsedan ca 1520Peder Månssons Skrifter på svenskafornsv. fukt ’ånga; rök; fuktighet’; av lågty. vucht ’fuktighet’, till vucht ’fuktig’; av ovisst urspr.