verb fullföljde fullföljt, pres. fullföljer
full|följ·er●fortsätta fram till ett färdigt resultat
jur.JFRcohyponymfullbordacohyponym1avsluta 1cohyponymslutföra
utredningen måste fullföljashan dog innan han hann fullfölja sina planer○spec.hänskjuta till högre instans
jur.fullfölja sin talanfullfölja ngtsedan ca 1420Bonaventuras Betraktelserfornsv. fulfylghia
Subst.:vbid1-157848fullföljande;
fullföljd