Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv ~en ~ar
fund·er·ing·en●ofta plur.
resonerande tanke
i syfte att bearbeta problem, komma fram till beslut o.d.
komm.tid.uttalandet gav upphov till många funderingar och spekulationerhon satt försjunken i funderingar○äv. med bibetydelse av avsiktden engelska regeringen sades ha funderingar på att devalvera pundetfunderingar (på/över ngt/att+V/SATS)sedan ca 1750