Svensk ordbok 2009, webbversion

fun`tad adjektiv funtat funt·ad●som har vissa grund­läggande (psykiska) egenskaper ngt vard.admin.psykol.JFRcohyponymbeskaffad hur ska man vara funtad för att inte gilla hästar?han är så funtad att han inte kan sam­arbeta○äv.som har de grund­läggande egenskaperna som fram­går av samman­hanget ögonen är funtade så att man egentligen ser världen upp och nedSÄTT funtad, funtad SÄTTsedan 1696till sv. dial. funta ’förfärdiga’; ev. besl. med fundera