Svensk ordbok 2009, webbversion
gäll
adjektiv ~t
1hög, stark och genomträngande
om ljud, särsk. från levande varelse
NollJFRcohyponympipig 2
en gäll busvisslingen gäll röstett gällt skrattsedan 1681till äldre sv. gälla ’ljuda starkt; skrika’; besl. med 1gala
2gällen
kokk.sedan 1891se gällen