Svensk ordbok 2009, webbversion
verb gällde gällt, pres. gäller
gäll·er1vanligen i opers. konstruktion
vara fråga om
ngt som framgår av sammanhanget
NollJFRcohyponymangåcohyponymbeträffacohyponymberöra 3cohyponymavse 3
hon var alltid på sin vakt när det gällde barnens hälsade sprang som om det gällde livetvad gäller saken?○ibl. med bibetydelse av krav e.d.här gällde det att handla snabbtdet gällde att bli bästgälla ngn/ngt/att+Vnu gäller det!nu kommer avgörandet att ske
vinner vi den här matchen går vi till final, så nu gäller det!
när det (väl) gälleri avgörande eller kritisk situation
när det väl gäller ställer hennes syskon alltid upp
vad gäller ngn/ngt
beträffande ngn/ngt
byggnadens karaktär ska bevaras vad gäller allt från färgsättning till material
sedan ca 1452Nya eller Karls-Krönikanfornsv. giälla, eg. samma ord som gälda; ev. påverkat av lågty. gelden ’vara giltig; angå’
2ha giltighet
i visst sammanhang, under viss tid e.d.
af.JFRcohyponymberöra 3
gällande laggällande bestämmelserkörförbudet gällde inte nyttotrafikenbiljetten gäller i två månader○äv. i fråga om giltighet vid utbyte av ngt slagvara värd
silvermyntet gällde för en daler kopparmynt○äv.bedömas mest positivt, uppmärksammas mest
vard.i år är det pastellfärger som gällergälla (ngt), gälla (för/till/som ngt), gälla (för ngn)sedan 1335stadga utfärdad i Skänninge av kung Magnus om frid m.m. (Svenskt Diplomatarium)3anses
komm.hon gäller för (att vara) operavärldens drottninggälla för (att vara) ngn/ngtsedan 1830Subst.:gällande (till 2)
verb gällde äv. ~de, gällt äv. ~t, pres. gäller
gäll·er●kastrera
(hus)djur
åld.veter.tupparna gällades för att bli fetare och mer välsmakandegälla ngtsedan slutet av 1200-taletWestgöta-Lagenfornsv. gälda, gälla; nord. ord, bildat till 1gall
Subst.:gällande,
vbid2-176973gällning