Svensk ordbok 2009, webbversion

gä´rd substantiv ~en ~er gärd·en1handling som är av­sedd att ut­trycka positiv känsla ngt högt.komm.JFRcohyponymbevis 2cohyponymyttring 2 en gärd av aktningsom en ringa gärd av tacksamhet sänder jag dig ett exemplar av bokenen gärd (av ngt)sedan 1000-talet (i sammansättn.)runsten, Balingsta, Uppland (Sveriges runinskrifter)runform kiarþ, fornsv. gärþ ’vad som görs; vad som ut­görs; skatt’; bildn. till 2göra; jfr huvudgärd, offergärd, tidegärd, åtgärd 2ofta plur. extra skatt eller på­laga t.ex. vid en kungs kröning åld.ekon.folket pålades tunga gärdersedan slutet av 1200-taletWestgöta-Lagen