Svensk ordbok 2009, webbversion

`gata substantiv ~n gågator gå|­gat·angata som är av­sedd för en­bart gång­trafik vanligen med många affärer och belägen i centrum av tät­ort trafik.JFRcohyponymgårdsgata trängseln på gågatan var enorm på lördags­förmiddagensedan 1961