Svensk ordbok 2009, webbversion

gång`bana substantiv ~n gångbanor gång|­ban·anav­gränsad (del av) väg som är av­sedd för fot­gängare vanligen vid sidan av gata el. i park trafik.JFRcohyponymtrottoarcohyponym1gång 3cohyponymgångväg en kombinerad cykel- och gång­banasedan 1870