Svensk ordbok 2009, webbversion

gång`väg substantiv ~en ~ar gång|­väg·enväg, gång eller stig som är av­sedd för fot­gängare trafik.JFRcohyponymgångbanacohyponymtrottoar en smal, slingrande gångväg över berg­knallarnaäv. i ut­tryck för att an­ge hur långt det är el. hur lång tid det tar för en gående att av­verka en viss sträckaen timmes gångvägen mils gångvägsedan 1640