Svensk ordbok 2009, webbversion

gall`ra verb ~de ~t gallr·arskilja bort inne­håll som inte är önsk­värt från ngn helhet (konkret el. abstrakt) NollJFRcohyponymsållacohyponymutmönstra gallra rovorgallra mo­rötterdet är nöd­vändigt att gallra i informations­flödetäv. med avs. på det som tas bortmed partikel, särsk.bort, ut gallra ut alla gamla böckergallra (bort/ut) ngt, gallra (bland/i ngt/ngra)sedan 1768äldsta bet. ’ta bort de o­fruktbara stånden på hampa’; till 1gall Subst.:vbid1-166809gallrande, gallring