Svensk ordbok 2009, webbversion

galopp [-åp´] substantiv ~en ~er galopp·en1snabbt, språngartat löpsätt hos fyr­fota dägg­djur (sär­skilt häst) var­vid tidvis alla fyra benen är i luften sport.zool.JFRcohyponymfyrsprångcohyponymkarriär 2cohyponymskrittcohyponym1trav galoppbanagalopptävlingkorsgaloppfalla (in) i galopphästarna satte av i full galoppäv. bildligthennes hjärta dansade i vild galoppinflationen kom i galopp efter de stora löne­förhöjningarna(i) galoppfatta galoppen få grepp om ett samman­hangnär hon väl hade fattat galoppen tyckte hon att det var enkelt att läsa sjö­kortet sedan 1645till galoppera 2en livlig polkaliknande par­dans i två­takt vanligen under 1800-talet dans.sedan 1842