Svensk ordbok 2009, webbversion
[-åp´]
substantiv ~en ~er
galopp·en1snabbt, språngartat löpsätt hos fyrfota däggdjur (särskilt häst) varvid tidvis alla fyra benen är i luften
sport.zool.JFRcohyponymfyrsprångcohyponymkarriär 2cohyponymskrittcohyponym1trav
galoppbanagalopptävlingkorsgaloppfalla (in) i galopphästarna satte av i full galopp○äv. bildligthennes hjärta dansade i vild galoppinflationen kom i galopp efter de stora löneförhöjningarna(i) galoppfatta galoppen
få grepp om ett sammanhang
när hon väl hade fattat galoppen tyckte hon att det var enkelt att läsa sjökortet
sedan 1645till galoppera
2en livlig polkaliknande pardans i tvåtakt
vanligen under 1800-talet
dans.sedan 1842