Svensk ordbok 2009, webbversion

galoppe´ra verb ~de ~t galopp·er·ar●förflytta sig i galopp zool.flickorna tjatade på rid­läraren om att få galoppera○spec. om häst som (o­önskat) faller in i galopp under trav­tävlingfavoriten galopperade på upp­loppet och blev diskad○äv. bildligtvanligen pres. part. växa eller ut­veckla sig snabbt galopperande inflationgalopperande lung­sotgalopperasedan 1645av fra. galoper med samma betydelse, äldre även waloper; trol. besl. med 1löpa Subst.:vbid1-166883galopperande, vbid2-166883galoppering; galopp