Svensk ordbok 2009, webbversion
ga`ra
verb ~de ~t
gar·ar1raffinera (koppar) genom oxidation
mindre brukl.metallurg.garhärdgarkoppargara ngtsedan 1734till ty. gar ’renad’, eg. ’beredd’; nära besl. med garva
2garva
mindre brukl.tekn.sesegarva 1
gara ngtsedan 1850Subst.:vbid1-167157garande,
vbid2-167157garning